De modiga och unga tjejerna och killarna i Nordafrika störtar diktaturerna där vapnen består av Facebook och Twitter och ammunitionen av att meddela var man ska samlas. Opinioner skapas via bloggar.

Jag ser de unga tjejerna i Egypten och Jemen bli intervjuade på CNN och Sky News och de är i motsvarande åldrar som mina äldre döttrar. Försöker att leva in mig i rädslan som deras föräldrar måste plågas utav när barnen går ut på kvällen, kan det vara sista gången de ser kidsen i livet!?

Den stora Gurun bland bloggande svenska tjejer är Blondibella – någon bjöd in henne till Gnarp i egenskap av vara ett föredöme för unga svenska tjejer.

Om jag bjöd in en ung bloggare från Nordafrika och ordnade med översättning så tror jag, dessvärre, att det blev ett publikt fiasko.

Missförstå mig inte – jag ger mig inte på Isabella Löwengrip som person – däremot vill jag idiotförklara dem som upphöjer hennes budskap till nivån av en absolut nödvändighet för vår existens.

Jag låter bli att sätta ut en länk från Youtube från Tripoli. Den visar en mobilupptagning på en ung människa som har fått en kula skjuten genom skallen av en krypskytt tillhörande Gaddafis hängivna.

Det är svårt att värja sig mot ställningstaganden:

Vår utrikesminister menar att vi inte ska ta ställning för någon part i den pågående Libyska konflikten.

Läste ett inlägg skrivet av en estnisk tjej där hon beskrev hur viktigt det var med stödet från Sverige när Estland frigjorde sig från Sovjetunionen.

Krigsstilsstora rubriken i Aftonbladet debatt idag: PERNILLA, TA AV DIG RÄVMÖSSAN. Debattören menar – med rätta – att kändisar har ett ansvar att säga nej till päls.

Till dags dato – anger räkneverket i min blogg att 599 unika besökare har läst min blogg enbart i februari månad. Jag utgår ifrån att statistiken är felaktig men blir ändå ödmjuk över att så många ändå följer det jag skriver och uppmanar er att – ödmjukt kritiskt – granska mina åsikter.

Uppenbarligen har många missuppfattat mig i de två senaste inläggen på bloggen och mot denna bakgrund har jag refuserat era kommentare - ber om ursäkt för det.

För se senare – tillägnar jag följande musikaliska inlägg:

I dagarna är det 25 år sedan skotten på Sveavägen föll. Den natten blev jag uppringd av en kompis som talade om att Palme var skjuten, jag bad honom dra täcket över huvudet och nyktra till. Morgonnyheterna bekräftade den tragiska händelsen.

Har försökt att lyssna till statsministern och utrikesministerns kritik om det som nu sker i Nordafrika och i synnerhet i Libyen. Det är svaga ställningstaganden och de internationella fördömandena är modest återhållsamma.

Här bekymrar vi oss över tillväxten i världsekonomin och vem bryr sig om de unga frihetskämparna som nu massakreras i Libyen.

Glömde en sak – alla ni som placerar våra pensionsmedel – ta nu pengarna och gå in på de Nordafrikanska börserna – passa på när det går käpprätt neråt det lönar sig i längden.

De lider och sjunger säkert sina sånger samtidigt som vi brottas med våra bekymmer och bländas av solen och den vita snön.

En sannolik anledning till att hustrun inte svarar dig kan vara så enkel att hon inte anser att din blogg är särskilt intressant - till skillnad från mig.

Däremot låter hustrun hälsa att hon föredrar direktkommunikation.

Du måste förstå hur det är med bonnläppar - de föredrar att kommunicera direkt istället för att blogga.

Däremot ska jag ska ta mig tid att besvara några av dina frågor:

Hur kommer det sig att du kan göra dig rolig över flickorna som lämnade Kiruna ? …..då blev jag ett öppet byte för att häckla och jämföra SS utmärkande av judar med en Davidsstjärna.

Svar:

Jag besitter en misstänksamhet mot allt som ligger söder om Dalälven och utgår ifrån att allt gott utgår ifrån Norrland samt att alla Stockholmare är karaktärslösa ytliga fjollor som hän-ger sig åt att bedöma människor utifrån deras klädsmak. En äkta norrlänning bedömer nämligen sina medmänniskor utifrån andra kriterier.

Jag häcklar inte människor utan sammanför bara associationer. Jag är alltid objektiv och på 30 minuter kan jag bevisa ett statistiskt samband mellan antalet fall av gonorré och importerade bananer.

Var det ryssarna ni skulle hindra från att skövla moder Svea?

Hur skulle du känna igen dem? Hade de några särskilda kännetecken? Eller skulle du skjuta på alla som kom från öst?

Svar:

Tala inte om det för SÄPO, men vi tänkte faktiskt kapa all elförsörjning från Porjus i riktning till Stockholm. Vi på nordkalotten tänkte oss att bilda en ny nation tillsammans med ryska nordkalotten. Ryssarna har ju oljan och gasen och vi har malmen och skogen. Ryssarna tänkte skjuta alla kvasiintellektuella fjollor som kom från Moskva och vi funderade detsamma kring Stockholmare. Endast de i kepsar och foppatofflor skulle bevaras med livet i behåll ty de besatt en tillbörlig, äkta och genuin karaktär.

Sedan fick jag inget svar av dig hur vi skulle göra om jag ville besöka Gnarp. Måste jag skicka in en ansökan i förväg, eller räcker det om jag faller på knä inför dig och ber om nåd? Eller är jag banlyst för tid och evighet av Gnarps sheriff Bengt?

Svar:

Naturligtvis bör du upprätta ett testamente så att du vet vem som ska överta dina skulder innan du åker till Gnarp.

För en mer rättvis och rättfärdig sheriff kan väl inte finnas på denna planet?

Svar:

Att titulera mig enbart som en sheriff är på gränsen till ärekränkning. Jag är född i november 1955 och senast jag – överhuvudtaget – hade fel var 1956 och då hamnade jag fel i en diskussion som handlade om Ungern revolten.

Övrigt:

Jag funderar på att starta en privat förskola för småkillar. Den skolan ska inte heta något som: Törnrosan, Nyponet, Blå Violen eller nåt annat fjolligt. Nej, den skulle få namn som Kulsprutan Kalaschnikov eller Blå Trucker. Vi skulle införa skoluniformer i form av truckkepsar och T-shirts som sponsrades av de lokala företagen. Varje dag skulle vi ha högläsning från böcker skrivna av:

Väinö Linna, Sara Lidman, Ivar-Lo Johansson och Mikael Niemi.

Givetvis skulle vi utbilda pojkarna i ämnet ytlig fjollighet – eller kalla det för en slags vaccination för att bibehålla sunda värderingar.

Slutligen skulle pojkarna i sina Truckerkepsar få med sig ett gammalt indianskt ordspråk:

Döm aldrig en annan människa om Du inte har gått i hans mockasiner.

Slutligen vill jag inte bli uppfattad som att besitta en massa fördomar - ty sådan är jag inte - nej för fasiken - männsikor med fördomar ska man bara slå ihjäl. 

Jag tycker inte att människor ska bli uthängda på en blogg och benämnas som dagdrivande original i motsats till – de hårt arbetande - utifrån deras klädsmak.

Denna gången drabbades min hustru och tur är väl det men däremot lider jag med sådana som inte kan gå i svaromål.

Det var den seriösa delen av min blogg och nu kommer den mindre seriösa:

Jag har inte nämnt Adolf Hitler vid namn, däremot beskrev jag ett karaktärsdrag bland de – på den tiden fiiina flickorna i en kommentar:

När jag bodde i Kiruna hade vi kul åt tonårsflickorna som tillbringat en månad i Stockholm, på den korta tiden hade de tappat Kiruna-dialekten och allt hemma var bara skit. De intog karaktärerna - Fuhrer uber alle – och blev snart karikatyrer av sig själva. Jag ska inte påstå att denna – snart medelålders man – beter sig som en tonårsflicka men jag tycker mig se beröringspunkterna.

När du ändå nämner nazismen så satte brunskjortorna också en etikett - på vissa människor – för att markera att de tillhörde en sämre art som också hämmade utvecklingen för det hårt arbetande.

Etiketten bestod då inte av en foppatoffel eller reklamkeps utan av en stjärna.

Missförstå mig inte, jag vill inte insinuera att du är nazist men konstaterar att ni delar vissa värdegrunder. Då skulle det bättre folket helst bära uniform och jag undrar vilken klädkod eller uniform anser du att vi ska bära när TV-teamen närmar sig Gnarp nästa gång för att inte rasera din gnarpnationalistiska stolthet?

Olyckligvis har jag ingen fin bygdedräkt som Åkesson så stolt uppvisade under riksdagens öppnande. Det enda jag kan uppbringa är en sliten lappdräkt med färger som hustruns foppatofflor.

Mina närmaste vänner vet att jag är mycket värre än en sheriff och en riktigt farlig typ att ha att göra med – så kolla upp mitt brottsregister. Utöver detta så är jag ett fd lumparbefäl på fjälljägarna och kan flå människor så fort att de fortfarande lever när de mist hela hudkostymen - och märk väl - detta med en jävligt slö morakniv.

Och så sjunger vi följande sång go vänner:

Jag har svårt att förstå varför pseudonymen Scaramanga gråter.

Denna 32-åriga man målar upp bilden av min hustru som ett dagdrivande original. Den 32-åriga vuxna mannen har gjort karaktärsbedömningen utifrån hustruns vana att gå omkring i foppa-tofflor. Så gör stora vuxna och världsvana bildade män.

Samtidigt får jag dåligt samvete då hustrun får den 32 åriga mannen att gråta.

Själv kan jag varken skratta eller gråta åt Scaramanga - däremot tycker jag lite synd om människor som kanske är en aning trångsynta och därigenom föraktfulla mot medmänniskor.

Misstro mig inte, jag är ingen machoman utan anser att även vi män ska få visa våra känslor. Däremot tar jag mig friheten att tycka att nån jävla ordning får det väl ändå vara över vad vi ska gråta över.

Det vore riktigt olyckligt om dessa foppa-tofflor blir det stora hindret för all framtida utveckling i Gnarp. Personligen delar jag inte den - 32-åriga gråtande vuxne mannens oro. Merparten av den vuxna befolkningen med gott omdöme bedömer personers karaktärer och duglighet från helt andra kriterier än utifrån skorna de bär på.

Jag har meddelat – den gråtande 32-årige mannen – att hustrun har fött fem barn, behärskar lika många språk och har avlagt någon sorts akademisk examen och är förvärvsarbetande. Med stolhet är hon en äkta bonnläpp från Gnarp, det är inget att skämmas över. Vill alls inte skryta ty du är säkert en mycket bildad och världeserfaren man som har kunnande i allehanda ämnen med en avgrundsdjup allmänbildning.

Knäbesvär får henne dock att avstå från VM:et i snödrivehoppning.

Jag har svårt för människor som besitter förakt och torgför dessa i sina bloggar utan att ha den minsta susning om individernas innersta väsen.

Musikstycket handlar en del om trångsynta människor - på samma tema fast ändå inte riktigt.