Igår väckte jag frågan, inte för att det berör mig, men en investmentgrupp har visat intresse av att förvärva två fastigheter i Gnarp. Den ena är ICA-Stjärnan, Stationsvägen 29 och den andra är Gnarpsbadens festplats.

Jag skulle inte blogga om detta utan gruppens godkännande.

Kunskap finns om den oklara juridiken kring Gnarpsbadens festplats men visionen är följande:

Uppförandet av ett mindre hotell med restaurang och ett antal andelsstugor inom det begränsade området. Byggnaderna ska vara låga och harmoniera med skog och hav.

Berggården visar framfötterna och jag rekommenderar gruppen att hörsamma deras intresse av driva restaurangverksamheten under högsäsongen.

I det här sammanhanget var det inte särskilt begåvat att kommunen inte såg möjligheterna att utveckla campingen genom att hitta en entreprenör inom besöksnäringen.

Nu när finanskrisen tycks ha passerat och konjunkturerna vänder så finns det intresse av att placera riskvilligt kapital och sådant finns det gott om.

En marknadsanalys, visserligen ofullständig, visar ett stort befolkningstal i upptagningsområdet inom restiden av en dag. Det tar sig betydligt snabbare att nå Gnarp från Stockholm och Mälardalen, dessutom kommer restiderna att förkortas ytterligare. Utöver detta så ska Trondheims regionen inkluderas i området.

Givetvis är jag medveten om svårigheterna i samband med utvecklingsprojekt. Saker och ting måste förankras med ömsesidigt hänsynstagande för att minska riskerna för konflikter.

Till den nya ministären kan jag kan förmedla hög kompetens till utvecklingsarbete i Nordanstig. De arbetar enbart prestationsbaserat. Uppdragsgivaren Nordanstig anger vad som ska uppnås och till vilken kostnad. Om målen inte uppfyllts utgår heller ingen ersättning.

Detta blir betydligt effektivare och billigare än löpande kostnader för ett obefintligt utvecklingsarbete mot luddiga visioner.