Lyssnar till frälsarlåten ”Railway to Heaven” och kommer på hur vi anlägger bostadsområdet Solkurvan i Gnarps sjöstad.

När Sveriges längsta järnvägskurva gjort sitt bygger vi om avlagda järnvagsvagnar till lägenheter, eller om vi bygger bungalows kring vagnarna, alternativt en symbios av dessa. Gnarpsån kommer att flöda genom bostadsområdet med goda möjligheter till ädelfiske och nog borde vi kunna använda oss av uttrycket sjöstad.

I Malmö har arkitektstudenten, Amr Balah, jobbat kring detta och även blivit omnämnd i media.

Och om nu någon tror att jag fabulerar kring detta så ska ni bara googla och granska mina uppgifter när jag visionerar kring den nya sjöstaden i Gnarp.

Jag har en ny Kirunabördig kontakt i nämnda ämne. Lina Olsson är doktor i arkitektur, magister i fysisk planering och har konsultat inom infrastrukturfrågor. Det hände att Linas pappa Kalle och jag slog varandra blodiga på hockeyrinken och var mycket goda vänner så länge Kalle fick vara bland oss. Den här kvinnan är av det rätta virket och en riktig hårding, hon är släkt med sin far.

Hon är expert på mötesplatser. För några år sedan skrev hon en avhandling om hur viktigt det är att människor kan mötas i vardagen i parker, på torg, bibliotek och andra allmänna platser som inte kostar pengar.

Jadå, jag instämmer i att hon tycks vara överkvalificerad för att bättra på de centrala grönområdena i Gnarp. Å andra sidan var Salming överkompetent för Gällsta IK, men vi Kirunabor är inte främmande för att hjälpa lite svagare grupper.

Nu kommer telefonen att ringa som bara den, vilket politiskt parti vill inte dra fördel av detta. Förresten, med tanke på studentens namn, så blir nog tystnaden total från ett av dom. Å andra sidan har jag aldrig vårdat de vertikala kontakterna heller, men låten är ett sätt att vinna poäng hos KD.