I  morse kom jag till min arbetsplats på Kulturstjärnan och fick inleda med att städa upp efter den internationella familjedagen.
Personligen har jag svårt att känna engagemang för politiska familje- och ungdomsarrangemang och det beror förmodligen på att jag börjar få lindriga paranoida drag. Oavsett vilket parti det är så är de nog bara ute och röstfiskar.

När jag gick där med sopkvasten bland ballonger, snören och penslar så blev jag irriterad och undrade om det här egentligen var mitt jobb. Jag slog ifrån mig tanken och intalade mig att jag också visar ett sorts familjepolitiskt engagemang. Inte för att det är mitt skräp, men ändå. 

Kollegorna och fastighetsskötarna sopade upp alla cigarettfimpar utanför Kulturstjärnan och jag tänkte fråga om de också kände sig engagerade. Innan jag hann formulera frågan så säger den ena av de två: -Fy fan… Jag tänker att det var klokt sagt och svarar: Ja, fy fan..

Ibland behövs det inte så många ord för att konversera.

Ja, jag börjar bli gammaldags i mina förhållningssätt i dessa tidevarv.

Å andra sidan kanske det är så att jag bara är trogen mina ideal.

Nåväl strunt i det jag vet inte vad som är värst: Att vara gammaldags eller att vara trogen sina ideal

I egenskap av idrottsledare reser jag en del med ungdomar och då hyr vi in oss i skol- och gympasalar. Det första jag gör är att besikta lokalerna tillsammans med lagets kapten. Kaptenen ska delegera ordningsuppgifterna till de övriga. Mina direktiv är enkla att förstå. Lokalerna ska vara i ett bättre skick när vi åker än när vi kom. 

Spelarna förstår att vi representerar en klubb och därför ska vi göra ett gott intryck.

Ibland blir jag fascinerad av rätt knepiga saker. Jag blir imponerad av Cirkusen när den kommer till stan, men inte av föreställningen som sådan. När de bygger upp anläggningen så går det verkligen fort och alla tycks veta exakt vad de ska göra. När den sista bilen rullar ut så ligger där bara en liten hög sågspån kvar, inte mer än det som ryms i en spade.

På Kulturstjärnan var det ett politiskt arrangemang och inte en Cirkus det är en jäkla skillnad ska du veta. Jag och Cirkusen är sannolikt alltför konservativa, retro och helt ute…….

Till helgen ska vi iväg till Hallsberg på en handbolls-cup med mina gammaldags ideal och den dag då mina och spelarnas vägar skiljs åt så hoppas jag att de ägnar en tanke åt följande: Var jag gammaldags, politiskt inkorrekt eller trogen mina ideal?

Och om spelarna någongång säger: -Att ibland var han fullständigt galen. Då tänker jag protestera och svara: - Bara lite, men engagerad.....

Lyss nu till dessa opolitiskt okristliga och enkla textrader som serveras här nedan och tänk efter: Vad är censmoralen i detta.....