I morse begav sig tusentals svenska jägare ut på vargjakt, tjugo vargar får skjutas. Varje år dödas ungefärligen lika många kvinnor i Sverige av sina män. Syftet att döda varg är att göra stammen starkare – de genetiskt defekta ska nämligen dödas. Problemet är att, inte en enda, av de 27 dödade vargarna som sköts förra året var genetiskt defekta.

Sexton av de skjutna vargarna hade blivit skjutna två till fyra gånger innan de blev dräpta. Varje år anmäls att 200.000 kvinnor misshandlas av sina män men mörkertalet är hemskt mycket större. Vi vet inte hur många gånger de dräpta kvinnorna har skadeskjutits (läs misshandlats) innan de slutligen dödades av sina män.

Det är så här det blir när testosteronet rinner till hos mannen – vi dödar vargar och kvinnor helt urskiljningslöst.

En annan motivering hos jägaren att dräpa vargen är att den ofta dödar mannens kära familjemedlem – HUNDEN.

Min följdfråga är obekväm men relevant: Hur många av oss män är genetiskt defekta och lek med tanken att vargen bytte plats med jägaren. Hur många av oss män skulle då dräpas av vargarna?

Så blir det inte ty vi män är ett särdeles klokt och förståndigt släkte som ska beskyddas från vargen. Och inte bara mannen, utan även, den kära familjemedlemmen - HUNDEN.