I vissa avseenden ser jag framemot åldrandet med spänning. Om vi bor på Bergesta så funderar jag på om vi då får en egen uppkoppling på rummet eller om det bara blir ett par datorer i varje korridor. Forskningen har säkert tagit fram en medicin mot FB-beroende, om vi inte får fejsa precis när behovet tränger på så kommer vi att uppvisa besvär som andra med abstinensliknande symtom.

Hemska tanke, om vi inte får fejsa fritt så kommer det att bli upplopp på boendena men det blir spännande i vart fall.

Innehållet i skrivandet kommer att bli intressant att följa. Om jag också öppnar ett konto då kommer jag att driva igenom alla mina krav via FB. Om inte personalen följer min vilja så kommer jag att hota dom genom skriva en massa dumheter. Det blir säkert ett ökat tryck om vi bildar grupper och enas kring frågor som; -konjak tre ggr/v, -porrsurfande för gubbar, etc.

Sedan måste jag lära mig det sociala nätspelet och dra på mig en massa vänner som jag egentligen inte vill umgås med. Tänk att stå ut med att läsa om kärringarna som har; -gått ut från rummet till korridoren, -kommit tillbaka från korridoren till rummet, -magens hårdhet, -inkontinensen, -referat om varje TV-program och för att inte tala om alla dessa musiklänkar som jag kommer att hata.

Sen kommer jag skratta sönder prostatan om kvinnorna – som då är mellan 50 – 60 år kommer att sätta ut bilder på sina lådor med trosor i och alla outfits med allehanda rubriker på svengelska.

Och jag kommer att tycka synd om framtidens barnbarn. Kärringarna kommer att hänga ut sina gulliga barnbarn tre gånger varje dag – utan att ens fråga om krabaterna vill bli offentliga studiematerial på nätet.

Idag hamnar ungarna på nätet innan de ens är födda och så lär det fortgå tills de är myndiga. Därefter kommer de att stämma morsorna för att de har blivit socialt utnyttjade.