Igår inleddes ett märkligt drama.

På gårdsplanen nedanför den stora björken hittar jag en skatunge som inte kan flyga och på avstånd hör jag mammans kraxande. Jag sätter mig på behörigt avstånd och funderar på vad jag ska göra för att rädda livet på den lille.

I huset har vi två katter, den ene har bara flyttat in hos oss och är oerhört dum och obegåvad och lider förmodligen av en bokstavsdiagnos. Ibland när jag tomglor har en av döttrarna sagt att: Nu har pappa en likadan blick som Sambo. Sådana uttryck tar jag med jämnmod och blir inte upprörd då jag tycker att barn inte behöver vara alltför diskreta i sina åsikter om föräldrarna. Det gäller att vara auktoritär i rätt situationer, tänker jag.

Den andre katten är oerhört företagsam, smart och väldigt social. Dessvärre så är han dessutom en raffinerad mördarmaskin. Katten är så intelligent att han, då och då, sitter på fönsterbrädan och kastar sig raklång ut i luften och dräper fåglar. Han har listat ut att hopphöjden då blir mer fågelanpassad och framgångarna har inte uteblivit.

Jag är övertygad om att den katten, om han kunde tala, direkt skulle kvalificera sig att syssla med utvecklingsfrågor i Nordanstig, även om jag tror att kommunen ibland flyger rätt så lågt.

Nåväl, jag sitter där och är medveten om att skatans överlevnad nu hänger på en mycket skör tråd. Den dummare av katterna kommer fram till skatungen och nosar på den men blir rädd när den lille kraxar till ilsket och hugger mot nosen. I vanlig ordning så fattar katten ingenting.

Snart nog så upptäcker mördarmaskinen att det finns en fågel att äta och kalabaliken utbryter. En dotter lyckas att fånga skatungen medan jag och den mindre, heroiskt, jagar bort mördaren. Till slut fångar vi katteländet och låser in honom i huset. Därifrån lyckas han ändå smita och vi får upprepa proceduren.

Vår granne har fått besök ifrån Polen. Visserligen kan jag inte polska men på deras kroppspråk så misstänker jag att de tycker att svensken nog är rätt så märklig när de iaktar våra förehavanden.

De tycker nog att detta som nu utspelas framför dem är minst lika märkligt att iakta som när de åker ut på bärplockning om höstarna - och hör att svensken ligger hemma och gnäller över den låga a-kassan.

I alla fall så skapas ett nytt boende åt skatungen. En bur i lämplig storlek tillverkas och draperas med filtar och paraply för att värna om den lilles bekvämlighet och omsorg.

Nu är skatan bosatt på verandan och matas med pincett. Med glupsk aptit äter, den nye inneboende, hård och mjuk kattmat till de bägge katternas oförställda förvåning och ungen har börjat att betrakta den yngsta dottern som sin mamma. Jag kan se på katternas blickar att de tycker att det som nu har skett är mycket märkligt.

Jag är medveten om att vilda djur inte får hållas kvar längre än 48 timmar. Å andra sidan befarar jag att skatan, som nu även är döpt, inte har så stora möjligheter att överleva om vi följer gällande regelverk.

Nu har vi stora bryderier om hur vi ska lyckas att hålla ihop den nya familjekonstelationen så att alla får leva vidare.

En strategi kan vara att skatan får ett erkännande av den obegåvade och mördarmaskinen. Men jag ställer mig tveksam till att katterna kommer att betrakta skatan som ett syskon. Om det ändå skulle lyckas och skatan började att betrakta alla traktens katter som vänligt sinnade kamrater så slutar det hela i en tragedi tror jag. Och jag är särskilt misstänksam mot en av dem och det är inte den polske katten.

Jag befarar att detta kan bli ett utdraget sommarprojekt och är tacksam för tips och råd från någon med erfarenhet av dylika omhändertaganden.

Skatan befinner sig i riskzonen för att bli en minoritet - de dödades minoritet. Märk väl, jag skrev inte de dödas.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Staten genom Rosengren var skickliga säljare. När jag ägde Televerket övertalades jag att köpa firman....... en gång till.   Fan ta, den som introducerade Ivar-Lo och och ingav mig tron att alla efterkommande ministrar till Gunnar Sträng skulle v...

Till läsare utanför Nordanstig(inkluderande släkten)meddelas att Pantzare lever och känner sig vital samt icke politiskt/troende. Farsan Henning, 89 i maj, kör bil, klättrar upp på stugtaket i Jukkasjärvi och sotar skorstenen samt provocerar grannarn...

Lyssnar till frälsarlåten ”Railway to Heaven” och kommer på hur vi anlägger bostadsområdet Solkurvan i Gnarps sjöstad.   När Sveriges längsta järnvägskurva gjort sitt bygger vi om avlagda järnvagsvagnar till lägenheter, eller om vi by...

Varför engagera sig i en lokal diskussion angående flyktingar, tänker jag?   Jag tror inte att alla på min ort som sympatiserar med Sverigedemokraterna är nazister. Däremot stödjer de en organisation med nazistisk bakgrund. En av deras frontfigur...

FÖRDJUPAD UTVECKLINGSPLAN FÖR NORDANSTIGSKOMMUN – GNARP sammanställt av B Pantzare, mars -14   BakgrundUndertecknad har ombetts att ingå i en tillfällig fullmäktigeberedning för att revidera den kommunala översiktsplanen. De, icke poli...