I helgen var jag dopad av handboll och inblandad i fem olika handbollslag i samband med Sundsvall cup. I går var jag med på sjutton matcher och idag slutade jag räkna men det blev i vart fall inte lika många som igår.

Det roligaste är att se de allra minsta lirarna där livslusten är som störst och med en oförstörd förmåga att leva i nuet.

Det mindre trevliga är att det fortfarande finns ett utdöende släkte av stofiler som vädrar sitt missnöje när vi byter ut en bättre spelare mot en mindre god. Det handlar bara om en lek där kidsen ska kasta en boll i ett nät omgiven av en träram. Låt oss vänta med det prestationsinriktade och sorteringen av mindre dugliga och bättre.

De allra flesta förstår det här och låter även ledarna sköta spelinstruktionerna utan egna inlägg.

Å andra sidan så trampade jag i klaveret. Jag beundrar verkligen att rutinerade domare medverkar i Sundsvall cup och domarem ifråga gjorde en alldeles utmärkt bra insats.

Nu råkade jag uttrycka mig till någon vuxen - om  än i ett skämtsamt tonläge att domaren har rymt ifrån ett äldreboende utklädd i domarkläder. Det blev lite fel när en liten knatte hörde vad jag sa och hur kunde han förstå att jag bara skämtade. Således förväntades att förklaring av mitt påstående.

Himla kul för alla Gnarpare med engagerade: Jessica, Ronny, Micke, Tomas, Kent och Anders och icke att förglömma alla föräldrar . . . . .  Och vilken reklam för Gnarp.

Trondheim vi kommer om 14 dagar.